Föregångare till det gamla rådhuskapellet kan sträcka sig tillbaka in i tiden runt 1000-talet. Dagens kyrka byggdes under 12-hundratalet som enskeppig långkyrka med mittvalv, tvärbyggnader och fyrkantigt altarrum. Från denna tid stammar antagligen också det mäktiga åttkantiga tornet över korsmitten, medan kyrkan inte fick något västtorn.

Under 14-hundratalet utvidgades altarrummet med ett sidorum, 1604 byggdes Brauthaus – brudhuset – till. Under 16-hundratalet fick östra sidan en ny fasad med tre gavlar.

Även St.Cosmaekyrkan brann upp så när som på murarna 1659 och fick en ny ,i Hamburg tillverkad, inredning. Från tiden före branden stammar bara St.Gertruden-altaret (omkring 1500) som övertogs från St.Nicolaikyrkan, som rivdes 1834, en trärelif som föreställer Jesu korsfästelse (omkring 1580) och en ljuskrona. 1682 – 84 fick kyrkan den imponerande tornkupolen, som idag är ett av Stades kännetecken.

Efter stadsbranden byggdes också 1668 -73 en ny orgel av mästaren Berend Huß från Glückstadt och hans gesäll Arp Schnitger. Från 1674 spelade Vincent Lübeck, som senare blev organist i Hamburg, på denna orgel. Orgeln, som byggdes om redan av Arp Schnitger, en av de mest betydande nordtyska orgelbyggmästarna, har sanerats omfattande och fått tillbaka sin historiska klang.

Värd att nämnas av inredningen från 16-hundratalet är också huvudaltaret av Christian Precht 1677, predikostolen, dopfunten och särskilt smedjärnsgallret vid dopkapellet. Kyrkan sanerades omfattande 1963 – 66 och även 1985 – 91, då man också måste förnya en stor del av de yttre murarna.